Cirkulärt material och hållbara växtbäddar – hur ska vi tänka?
Att välja cirkulära material i våra projekt är en viktig del av omställningen till ett mer resurseffektivt samhälle. Men när det gäller växtbäddar behöver vi tänka längre än att bara välja ett material för att det har ett cirkulärt ursprung. Den viktigaste frågan är: Vilken växtbädd ger bäst förutsättningar för växterna att etablera sig, utvecklas och leva länge?
En hållbar växtbädd är i första hand en växtbädd som fungerar över tid. Det innebär att materialets egenskaper måste passa växternas behov och platsens förutsättningar. Ibland innebär det att ett cirkulärt material är det bästa valet. I andra situationer kan ett jungfruligt eller mer traditionellt material ge en bättre och mer långsiktigt hållbar funktion.
När vi väljer cirkulära material vill vi bland annat minska uttaget av nya naturresurser, ta tillvara material som annars skulle bli avfall och minska miljöpåverkan från produktion och transporter.
Men cirkularitet i sig garanterar inte att en växtbädd blir hållbar. Ett material kan vara återvunnet eller återanvänt, men ändå vara olämpligt för den funktion som krävs. Om växterna får sämre förutsättningar, etableringen misslyckas eller växtbädden behöver bytas ut i förtid kan den totala miljöbelastningen bli större än om man från början hade valt ett annat material. Därför behöver vi ställa två frågor parallellt:
1. Kan vi använda ett cirkulärt material?
2. Är det rätt material för den funktion vi vill uppnå, och kommer det att fungera under lång tid?
Funktion först, sedan material
En växtbädd är ett system med flera funktioner. Den ska bland annat ge växterna tillgång till vatten, luft, näring och utrymme för rötterna. Den ska också fungera tillsammans med omgivande mark, dagvattenhantering, vegetation och den belastning som platsen utsätts för.
Det betyder att materialets egenskaper behöver bedömas utifrån den specifika användningen. Strukturstabilitet, porvolym, vattenhållande förmåga, dränering, näringsinnehåll och materialets långsiktiga egenskaper kan vara avgörande.
Ett cirkulärt material som fungerar mycket bra i en viss typ av växtbädd behöver därför inte vara rätt val i en annan.
Tänk i hela växtbäddens livslängd
Det är lätt att fokusera på vad som händer när materialet produceras och installeras. Men för att bedöma hållbarheten behöver vi tänka på hela livscykeln. Vad händer under de kommande 5, 10 eller 20 åren?
En växtbädd som ger goda etableringsförutsättningar och lång livslängd kan innebära mindre behov av bevattning, gödsling, skötsel och utbyte av växter. Framför allt kan långlivade träd och annan vegetation fortsätta leverera de ekosystemtjänster som de är planterade för, år efter år.
Det mest hållbara materialvalet är därför inte alltid det material som är mest cirkulärt på pappret. Det är det materialval som, utifrån platsens förutsättningar, ger bäst funktion och längst livslängd med så liten resursanvändning och miljöpåverkan som möjligt.
Cirkularitet och långsiktighet behöver gå hand i hand
Att arbeta cirkulärt och att bygga hållbara växtbäddar behöver inte stå i motsats till varandra men det är viktigt att veta vilka konsekvenser de ingående materialen har för växtsubstratets funktion. För att cirkularitet och långsiktighet ska gå hand i hand i växtbädden, så behöver de cirkulära materialen kombineras med funktionella komponenter, till exempel Hekla Pimpsten som ger ökad vattenhållning och leder till en fungerande och långsiktigt hållbar växtbädd.