Gjuteritorget utgör den avslutande etappen i utvecklingen av kvarteret Nätet och markerar slutpunkten för Bolinder-Munktellstråket, den tidigare järnvägslinjen som haft stor betydelse för Eskilstunas industriella utveckling. Platsens historik har varit vägledande i gestaltningen, där materialval och växter samverkar för att skapa kontinuitet mellan historia och samtida stadsmiljö.
 
Torgytan består till stor del av markteglet Burgos, valt för att ge platsen ett varmt och robust uttryck samt för att knyta an till Munktellstadens karakteristiska tegelarkitektur. Markteglet samspelar med övriga hårdgjorda ytor och bidrar till en tydlig identitet samtidigt som det uppfyller krav på hållbarhet, tillgänglighet och lång livslängd i en offentlig miljö. I närheten av träden har Hekla Pimpsten 2–8 använts som bärlager och för att utöka rotvolymen har Hekla Pimpstensskelett använts som förstärkningslager.
 
Torgets utformning tog sin utgångspunkt i de gamla, uppvuxna träden som bevarats. Dessa har kompletterats med nyplanterade träd och perenner för att förstärka torgets gröna karaktär. Hekla Pimpstensskelett har använts i trädgroparna för att säkerställa rotvolym och god bärighet i kombination med luft- och vattenhållande egenskaper, detta skapar långsiktigt hållbara förutsättningar för trädens utveckling i urbana miljöer. Hekla Grusgång har använts som täcklager kring befintliga och nyplanterade träd för att skydda rotsystem, skapa bra syre- och vattenbalans samt bidra till ett enhetligt gestaltningsuttryck.
 
Som en integrerad del av platsens identitet har Eskilstuna konstmuseum investerat i det permanenta konstverket Vila, Famna och Ägg av Stina Wirsén och Klara Wirsén Suckowiak, invigt i december 2024.