Stenmjölsytor är vanliga i stadsmiljöer där man vill ha lite mjukare promenadstråk som ändå har full tillgänglighet. Problemet är att dessa ytor med tiden blir väldigt täta. Regnvatten har svårt att ta sig genom ytan och eventuella trädrötter kvävs av syrebrist. När slitlagret görs av Hekla Grusgång, bildas kanaler där både vatten och syre kan passera. Gångytorna dräneras snabbare vid regn och träden frodas. 

På St Eriksplan var ytorna mycket täta och kladdiga stora delar av året. Vid en renovering av gångytorna bytte man därför ut stenmjölet mot Hekla Grusgång för att få torra och tillgängliga markytor.